Det kan råda ett motsatsförhållande mellan det att vara kapabel till korrekta bedömningar av personinformation och förmåga jämte benägenhet att inhämta sådan information. En riktigt bra personkännare måste kunna bådadera. Han skyggar därför inte obetingat för varje form av kontakt, är artig och till synes meddelsam, men reagerar omedelbart på dåligt inflytande med lämpliga åtgärder, samt håller sig i det längsta hemligt reserverad och beräknande. 29/9

Dåliga människor går gärna sent på rast, kanske med 10 minuters senareläggning. Rasten avslutas sedan 20 minuter efter utsatt tid. En bra människa går benäget på rast då tidpunkten härför infaller och återgår därefter till arbetet i rättan tid. 29/9

"Varför har du så bråttom?": frågar någon. "Varför skall vi anstränga oss när ingen annan gör det?" Jag finns och samlar föreställningen om andras förevaro. Deras olater förmärkes, men retar ej, ty allt vad som existerar är de konkreta förnimmelserna och tolkningen därav. Emellertid är det i ett trivialare resonemang av nöden med strängare kontroll av människor. Brist på kontroll leder endast till att differensen mellan vad de skötsamma människorna och roffarna i diverse sammanhang, belastas av, ökar. Den enda invändningen som en skötsam kan göra mot kontroll är att det är obehagligt när andra vet saker om en. För mig som andras förevaro endast varsomnaglande subjekt, faller förvisso det argumentet. De som kontrollerar är å sin sida kontrollerade och tillåtes ej missbruka förvärvat kunskapsmaterial. De är dessutom tillsatta i egenskap av föredömliga människor. Ett gott samhälle skapar grund för sin egen goda grund; de förträffliga igenkänner andra förträffliga. Alltför närgången kontroll är annars, åter, inte bra. Förnuftet ledsagar mänsklig disposition bara till en viss gräns. Kontrollerandet och exploaterandet har dessutom vissa gemensamma zoner, vilka kan belastas. Nämnda gräns lämnar dock åtskilliga sträckkilometer för både framryckning med behållning och marginal, om bara människor tar en korrekt filosofi till sig. 29/9

Ett annat fenomen där mänsklig disposition förment gör sig gällande är det då kategorier av människor som pensionärer och omklädda grovjobbare tittar snett på fritidsklädd (ungdom) på vardagsförmiddagarna. "Parasiter", tänker de och spottar törhända en grönmelerad loska på asfalten för att tydliggöra sin slutsats. Det är nu mycket möjligt att den unge mannen ändock har ett jobb och sliter hårt. Eljest har kanske vederbörande rönt många motgångar i en föredömlig strävan att ernå anställning. Endast ett samhälle som kontrollerar samt sedan effektuerar konsekvens som svar på potentiella parasiters utnyttjandeförsök, kan skapa lugn i vardagen. Ingen skötsam människa skall behöva få dagen spolierad på omnämnt vis eller till följd av rädsla för tråkningar känna sig manad att avstå från företagsamhet och informationsinhämtning. Visst kan man den filosofiska vägen stundom kväva eventuella känsloreaktioner på en repressiv atmosfär. Detta tarvar emellertid en ansträngning som bättre lägges på annat. 29/9

Möjligheten till två parallella valutor, en för endast lyx och dumheter, i vilken det går inflation och som ej kan inväxlas i nästa valuta: den sunda och fasta, är förvisso att beakta. Visst kan de som vill åtnjuta lyx växla till motsvarande valuta i sista momangen, men de som får betalt kan inte återväxla. 29/9

Hjärnans överförande av information från arbetsminnet till mera beständiga minnesformer försvåras av samhällets benägenhet till snuttifiering. Det är bara att anpassa sig. Politik handlar om:

1. Hur hjärnan fungerar
2. Hur kroppen fungerar
3. Filosofisk grund
4. Hur vi vill ha det med saker och ting

29/9

Ris är bra mat, om än ej i nivå med potatis, men ett besvärligt skräp. Tappar man några riskorn på golvet måste sedan varje korn plockas upp igen för att det skall se städat ut. 30/9

Ärftlighetsforskarna är odelat ense om att förvärvade egenskaper ej kan ärvas. Men den saken är klar - förmågan därtill hade varit gynnsam för populationsled med specifik genetisk disposition för saken. 1/10

Matematikerna har skapat några av paradoxerna kring begreppet oändlighet genom att nyttja tänkandets fixation vid den konkreta delen av konkretiserade abstraktioner. Bakom kulisserna smyger de sedan in sina villkor. På liknande sätt kan jag deklarera: x+x=x; xx =x; x.x=x X är ett värde, vilket som helst. Om x i likhet med ¥ får beteckna olika storheter under varje uppställning, ja rentav under en och samma, blir allting möjligt. 1/10

Bra ämnen skärper förmågan till kontroll över interaktionen med omvärlden, just så formulerat, dåliga ämnen trubbar av den. 3/10